Älskade Smillabus fyller 5 år idag. Vi är så glada att just denna buse förgyller vår vardag. Utan henne hade livet varit så mycket tråkigare.
måndag 23 november 2015
Stort grattis på din dag älskade Smilla!
måndag 16 november 2015
En hungrig valp
Jag har klagat på min söta valps matvanor sedan jag fick henne. Hon äter så lite som möjligt och har knappt gått upp i vikt på tre veckor. Jag antar att hon är som vilken saluki som helst - extremt kräsen. Det är bara jag som måste vänja mig vid hennes matvanor.
Men idag så gjorde hon någonting jag inte trodde hon skulle klara av. Hon kom åt vegetarisk spenatpaj "zeljanica" som jag hade lagat tidigare samma dag och som fortfarande var på spisen. Jag trodde att allt var lugnt då jag hade ställt plåten längst bort från spisens kant. Uppenbarligen är ingenting omöjligt för en saluki att klara av.
Till vänster i bilden syns hur mycket jag åt till lunch och till höger i bilden syns hur mycket Oonah åt till mellanmål.
Sötnosen blev i alla fall mätt.
torsdag 12 november 2015
Oonah - there is a new girl in town
Oonah är vår nya stjärna! Hon flyttade hem till oss fem månader gammal, i slutet av oktober 2015.
Varför Oonah och varför just nu?
Sedan jag fick veta att jag har blivit uppsagd, i juni 2015, har jag velat skaffa en valp. Samtidigt var ångesten inför den osäkra framtiden enorm. Efter att ha arbetat i ca 13 år, varav de senaste åtta åren på Sony Mobile skulle jag bli arbetslös from oktober.
Att behöva tänka på att söka arbete för första gången på åtta år gjorde mig mörkrädd. Hur skall detta gå? Hur bråttom måste jag ha? Hur skriver man ett CV? Vad duger mina erfarenheter till? Ville någon ha mig, en 40-årig tant? Ja, 40-årskrisen slog in samtidigt och gjorde det inte lättare för mig.
Alla dessa oroliga känslor blandades med tanken på att jag kanske för första gången på länge kommer ha tid för en valp. Rejält med tid. Men vad kommer hända med valpen om jag får ett arbete direkt? Jag vill gärna ha tid för valpens socialisering och uppfostran utan att behöva lämna ifrån mig den lilla varelsen innan vi är klara med grunderna.
Under sommaren och tidig höst växlade jag mellan våga och inte våga. Jag pratade med ett flertal fantastiska uppfödare och var vid några tillfällen på väg att skaffa en valp. Men feg som jag var backade jag ur. Jag var helt enkelt alltför rädd för framtiden och den ovishet den bar på. Och vid något tillfälle var det David som hade invändningar.
Så kom den sista september och med den min sista arbetsdag. Dagen efter fick jag börja på Start-Up programmet för de uppsagda som gick i tankarna på att starta eget.
Den energikick jag fick när jag började umgås med alla blivande entreprenörer som befann sig i samma arbetssituation som jag går inte att beskriva. Det närmaste jag kommer är att säga att det kändes som att jag har blivit född på nytt.
Entreprenörskap är som en religion. Vi är många, vi är starka och vi kan!
Ja jag kan! Jag skall ha en valp för det är vad jag vill och vad jag tror på! Allt annat kommer ordna sig.
Så plötsligt såg jag henne där igen. Lilla Oonah, hon som borde varit såld för längesedan. Hon jag inte vågade tänka på i somras. Hon var nu fem månader gammal och fortfarande utan ägare.
Fast inte nu längre.
Varför Oonah och varför just nu?
Sedan jag fick veta att jag har blivit uppsagd, i juni 2015, har jag velat skaffa en valp. Samtidigt var ångesten inför den osäkra framtiden enorm. Efter att ha arbetat i ca 13 år, varav de senaste åtta åren på Sony Mobile skulle jag bli arbetslös from oktober.
Att behöva tänka på att söka arbete för första gången på åtta år gjorde mig mörkrädd. Hur skall detta gå? Hur bråttom måste jag ha? Hur skriver man ett CV? Vad duger mina erfarenheter till? Ville någon ha mig, en 40-årig tant? Ja, 40-årskrisen slog in samtidigt och gjorde det inte lättare för mig.
Alla dessa oroliga känslor blandades med tanken på att jag kanske för första gången på länge kommer ha tid för en valp. Rejält med tid. Men vad kommer hända med valpen om jag får ett arbete direkt? Jag vill gärna ha tid för valpens socialisering och uppfostran utan att behöva lämna ifrån mig den lilla varelsen innan vi är klara med grunderna.
Under sommaren och tidig höst växlade jag mellan våga och inte våga. Jag pratade med ett flertal fantastiska uppfödare och var vid några tillfällen på väg att skaffa en valp. Men feg som jag var backade jag ur. Jag var helt enkelt alltför rädd för framtiden och den ovishet den bar på. Och vid något tillfälle var det David som hade invändningar.
Så kom den sista september och med den min sista arbetsdag. Dagen efter fick jag börja på Start-Up programmet för de uppsagda som gick i tankarna på att starta eget.
Den energikick jag fick när jag började umgås med alla blivande entreprenörer som befann sig i samma arbetssituation som jag går inte att beskriva. Det närmaste jag kommer är att säga att det kändes som att jag har blivit född på nytt.
Entreprenörskap är som en religion. Vi är många, vi är starka och vi kan!
Ja jag kan! Jag skall ha en valp för det är vad jag vill och vad jag tror på! Allt annat kommer ordna sig.
Så plötsligt såg jag henne där igen. Lilla Oonah, hon som borde varit såld för längesedan. Hon jag inte vågade tänka på i somras. Hon var nu fem månader gammal och fortfarande utan ägare.
Fast inte nu längre.
onsdag 11 februari 2015
fredag 23 januari 2015
Grattis i efterskott finaste 1:a kull!
21:a januari 2010 föddes Anjas och Sommarvindens första kull! Det blev fyra fantastiska pojkar!
Stort grattis i efterskott till Sulan, Raffe, Leo och Millo! Vi älskar er!
Etiketter:
Anjas valpar,
italiensk vinthund valpar,
Leo,
Millo,
Raffe,
Sulan
onsdag 7 januari 2015
Minstingarna har blivit fullvuxna! :D
För exakt två år sedan föddes tre små underbara underverk:
Sommarvindens Bianca aka Disa
Sommarvindens Bernadina aka Islay
Sommarvindens Baldassare aka Manco
Etiketter:
Anjas valpar 2012/2013,
italiensk vinthund valpar
söndag 4 januari 2015
Ett andra CACIB
Idag var vi på MyDog 2 i Göteborg. Det är en av de största uställningar i Sverige. Det var en underbar dag där vi fick tillfälle att träffa några av våra facebookvänner och deras vackra hundar för första gången i det verkliga livet.
Hur gick det för Smilla?
Det gick jättebra! Hon blev 2:a bästa tik med CACIB. Stort tack till domaren Henrik Johansson!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)