I tosdags hade vi besök av en ventilationskille som installerade tilluftsventil i Sagas rum. Framåt kvällen hade Smilla försvunnit. Då jag var på kurs under kvällen letade David på alla hennes favoritliggplatser och ropade hennes namn men hon kom inte fram. Till slut hittade han henne i sitt klädskåp. Hela hon skakade och ingenting han gjorde fick henne att komma ut och lugna ned sig. När jag kom hem och kröp till sängs hade jag henne med mig och hon försvann snabbt under täcket. Där låg hon stilla under hela natten. På morgonen var hon, som tur var, sig själv igen. Det tog oss en bra stund att försöka lista ut vad det kan ha varit som skrämde henne så. Till slut insåg vi att det måste ha att göra med ventilationsventilen. Luften måste ha vinit med sådan frekvens att vi inte hörde det men att Smilla gjorde. Mammas lilla hjärta!
åå lillgumman! Det är inte alltid så lätt att förstå allt som händer, varken för dem eller oss!
SvaraRadera